Du förlät
Jag är liite nostalgisk nu. Inte år tillbaka, utan senaste månaden.
Jag såg Kent två, TVÅÅÅÅ gånger, på en och samma sommar.
Det är något speciellt med att se dem live. Man blir sååå lycklig, harmonisk, gråter lite, håller när och kär i handen, sjunger med, skriker till Jocke att man älskar honom, gråter en skvätt till, sjunger ännu högre.
Efter konserten vill man bara ha mer.
Mer musik och mer mellansnack. Mer om allt.
M.
OVER AND OUT
jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå när du inte ser på
Kommentarer
Trackback
